att vara här

Nu kommer jag låta som den STÖRSTA klyschan men det känns som om jag varit här i tusen år. Det känns som om jag känt alla jättelänge och första dagen känns som "Kommer ni ihåg i början?". 

Hela veckan har det varit en introduktionsvecka med Ale Möller band, det har varit workshops med olika personer varje dag och det har varit väldigt najs. Har inte spelat asmycket fiol förrän igår, då började jag öva ordentligt på grejerna vi ska ha konsert på på söndag! Att öva här är som att umgås och chilla tillsammans, och så tar vi en paus och står utanför dörren och andas lite frisk kvällsluft och dansar Zumba. Vi har bytt internskämt, nummer och dialekter, badat flera gånger, haft roligt, cyklat in till Arvika och letat efter Tahini i deras tre hälsokostbutiker (Tahinin hittades till slut på Life, den sista affären), spelat mandolin, panikat över den enorma mängden noter vi ska spela på måndag (och att vi inte hinner öva innan dess), försökt lära oss varandras namn och så vidare och så vidare!

Hinner knappt tänka, och det är skönt.

Nu ska jag öva!

Puss