Malalah Yusafzay

Jag börjar bli frisk igen och det är så himla skönt. Halsflussen börjar ge med sig, men min mun har också fått en del av inflammationen så tandköttet är alldeles uppsvällt vilket känns möööh, men jag njuter av att kunna svälja! Jag började på penicillin i lördags, och har fått förmaningar av min farmor "Bli inte övermodig nu bara för att du har penicillin, spring inte runt på stan som en visp". Nejdå, farmor.

I fredags när jag kom hem från läkaren låg jag i sängen och grät. Jag var trött och väldigt och febrig och det var därför. Men just nu verkar jag vara väldigt lättgråten. Idag har jag gråtit på grund av Malalah Yousafzay:

Femton år gammal blev hon skjuten av talibaner på väg hem från skolan. Jag kollade Skavlan-avsnittet där hon är med i morse och hon säger så kloka saker som att utbildningen är den enda rätta vägen. Hon pratar helt sjukt poetiskt, det låter så vackert, och det är det som gjort mig lite gråtmild. Hennes tal som hon höll till FN:s ungdomsdelegater den 12 juli i år finns på youtube också. Tittatitta.

Puss