Sidor

Arkiv

måndag 15 september 2014

till slut kommer det ner till vilket sammanhang en hade från början

Det som hände igår var att Sverigedemokraterna fick 12.9% i riksdagsvalet. Det som hände igår var att F! fick 3.1% och inte kom in. Jag låg på golvet på valvakan och kände mig så besviken. Besviken på att det parti jag röstat på inte fick tillräckligt med röster, men också på mig själv, Sveriges befolkning och våra representanter.

När en försöker analysera och utröna vilka som faktiskt röstar på SD så kommer samtalet alltid tillbaka till samma grej: det är ett missnöjesparti, folk är rädda, folk vill ha "enkla svar på svåra frågor" som Soran Ismail sa igår. Och det är just där som jag tycker att alla andra partier misslyckas. Det finns enligt mig två missnöjespartier, och det är SD och F!. Vad har de gemensamt? Jo, de har någon slags ideologi. En mall att gå efter, och sen är det bara att ändra exempel beroende på situation. Jag upplever att F!s politik kan anpassas till många sammanhang, eftersom mänskliga rättigheter ändå är något som går att argumentera för jämt.

Det är först det senaste året jag börjat intressera mig ordentligt för politik, och det är ju såklart på grund av att valet närmat sig, men också för att jag hittat det politiska parti som jag känner delar min bild av hur framtiden ska se ut. Som kommer fortsätta stå för samma sak. De tar i de frågorna jag tycker är viktigast, och de löser problem på det sätt jag tycker är rimligast.  Sossarna och moderaterna har taktiksnackat så mycket att en inte vet vad som faktiskt menas längre. De pratar skatter hit och avdrag dit och jag har aldrig förstått, aldrig känt att "det där rör mig, det där är något jag bryr mig om". De pratar om medlen men inte målen. Det gör mig osäker, och jag har aldrig känt att deras politik rört mig (och då kommer jag ändå från Stockholm och har den perfekta bakgrunden att bli en ENTREPRENÖÖÖÖR). Jag kan tänka mig att folk från mindre orter känner sig exkluderade av en sån stadscentrerad politik. 

Till slut kommer det ner till vilket sammanhang en hade från början. Om en bor någonstans där en inte känner sig inkluderad av den Stockholmsbaserade riksdagen och en massa folk runt omkring en röstar på SD, såklart en gör detsamma. Jag, på grund av min bakgrund, har hamnat i ett feministiskt sammanhang, och det var därför jag blev så förvånad igår. Jag har levt i en liten illusion. Mina nära vänner och bekanta röstade som jag. Det enda jag såg på facebook de senaste dagarna var "3.9% i senaste mätningen, nu kommer vi in i riksdagen!". Jag har varit blind för hur det sett ut i andra delar av vårt land. 

Så egentligen tror jag det mycket handlar om sammanhang. SD:s höga resultat beror inte bara på de själva, utan ett allmänt klimat av osäkerhet och de som en trygg boj i vattnet. Det som de stora partierna måste förbättra tills nästa val är helt enkelt: vilka är de tillgängliga för? Vilka inkluderas och vilka exkluderas? De måste våga ta ställning, börja visa färg på riktigt. Vara ett alternativ för de som vill ha förändring. Alla vill ha förändring till det bättre, det kan nog alla skriva under på. Tyvärr verkar det som att de kommande fyra åren inte kommer innehålla särskilt mycket förändring, utan snarare kommer partierna trippa runt och inte få något gjort alls i försöket att isolera Sverigedemokraterna. Vad kommer det leda till? Mer missnöje, mer osäkerhet. Och ett SD som växer.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar