Svarar på en lista som jag tog från Sandra. Det känns kul att svara på lite frågor när man funderar över livet, men känner att jag typ inte är så bra på att föreställa mig andra sorts verkligheter, gillar inte riktigt "tänk om"-frågor. Men jag gör så gott jag kan.
Om du fick välja vem i världen du skulle äta middag med imorgon kväll, vilka hade du valt?
Jag känner spontant att jag nog valt att äta middag med min farfar. Han dog när jag var sex år gammal. Han var den som fick mina föräldrar att förstå att jag skulle hålla på med musik och han var med på mitt första gig (sjöng på dop typ 4 år gammal och lackade ur på massa gamlingar som klappade mig på huvudet och sa att jag var "duktig"). Jag skulle väl fråga om hans syn på saker, prata om musik och sånt. Hade varit najs tror jag, att träffa honom som vuxen.
Vill du bli berömd? För vad?
Inte berömd så att folk känner igen mig på stan kanske, men så att folk inom mitt område vet vem jag är och tycker jag är bra och är smart. Det hade varit fett. Skulle i så fall vilja bli berömd för att ha startat ett upplysande och politiskt bra program om sexualitet. Där folk fick komma till tals och vi tog bort all skam.
Om idag var din perfekta dag, hur skulle den se ut då?
Det skulle vara varmt. Jag skulle kunna ha på mig shorts och gympadojor och kunna skejta på en nyasfalterad väg utan grus på. Det skulle jag vilja just nu.
När sjöng du sist för dig själv?
Igår i en pluggpaus sjöng jag Olle Adolphsons Trubbel och kompade på ukulelen. Den får mig att tänka på min mormor och på våren.
Om du fick leva tills du var 90 år och antingen fick ha kroppen
eller sinnet av en 30åring de sista 60 år av livet. Vad hade du valt?
Sinnet tror jag. Vet faktiskt inte vad som är bäst. Hur man än väljer så hamnar man ju utanför sitt sammanhang, eller hur? En person som ser ut som en 30-åring men som beter sig som en 90-åring är kanske lite svårt att förhålla sig till. Men jag tror att om jag har sinnet av en 30-åring så har jag ändå levt i 90 år, så då är jag liksom klar i huvudet men har samma referensramar som resten av 90-åringarna då. Så jag väljer nog sinnet.
Vad är du mest tacksam över av allt?
Att jag har en hjärna och en kropp tror jag. Det är så himla skönt att kunna reflektera och tänka och komma fram till saker, och så himla skönt att ha en kropp som kan ta mig framåt.
Om du fick ändra något i hur du blivit uppfostrad, vad skulle det vara?
Vet inte riktigt vad jag skulle vilja ändra praktiskt. Alla grejer som jag är har både en dålig sida och en bra sida, så om jag tog bort en dålig sak kanske bra saker med mig skulle försvinna. Hade kanske varit najs att inte vara så utanför och typ rädd när jag var liten. Vet inte vad som i min uppfostran som gjorde det dock, det hade mer med min skolgång att göra.
Är det något du har drömt om länge och varför har du i så fall inte gjort det än?
Jag har drömt om att åka till New York länge. Att jag inte gjort det beror mest på avsaknaden av pengar och att jag inte varit 21 än. Men detta året kanske? Hoppas i alla fall. Hade varit fett.
Vad är det största du uppnått?
Kanske det här huset som jag bor i. Det är ett hem till mig och tre personer till. Ganska fett.
Vad värdesätter du högst i en vänskapsrelation?
Att personen kan lyssna och ta till sig sånt som jag säger, och kunna ställa frågor. Att personen kan och är intresserad av att reda i mina tankar helt enkelt. Och att personen gillar mig, tycker jag känns som en bra start.
Vad räddar du om det börjar brinna?
Om det började brinna här i huset så skulle jag ta med fiolen. Jag skulle se till att alla som befann sig i huset kom med ut. Och en mobil, så jag kan ringa brandkåren och mina föräldrar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar