Har varit lite ängslig den senaste veckan av olika anledningar. Funderar över om jag gör rätt eller fel, om jag är en bra eller dålig människa. Om det jag vill är rättfärdigat (hallå av vem då?). Jag har tänkt på hur min syn på människor är och hur jag förhåller mig till andra. Vad jag säger, vad jag gör. Försökt förklara och försvara mina känslor och val inne i mitt huvud, tills jag kommit på att: den enda som är där inne är ju jag. Det är jag som ska fatta besluten om mitt liv. Jag bestämmer hur jag vill spendera min tid. Jag behöver inte förklara eller försvara mina val för någon.
Till exempel så är jag obekväm i nya situationer. Jag vill ha långsamma förändringar. Jag har svårt att släppa händelser/personer. Detta gör att ibland har svårt att vara spontan, eftersom jag gärna grottar in mig i min bekväma tillvaro där jag känner mig trygg. Men jag hankar mig framåt, jag och min konflikträdda obekvämhet har ändå tagit oss vidare ut i livet, vi har utsatt oss för saker och växt en del. Men ibland får jag för mig att jag måste bevisa något för någon för att visa att jag inte är konservativ på det politiska planet. Och det är det jag funderat på de senaste dagarna. Jag vill inte använda en annan person för att bevisa något för mig själv. Aldrig förverkliga mig själv genom en annan människa. Och utifrån kanske det får mig att verka inskränkt eller något, jag vet inte vad. Och någon kanske tycker att jag gör fel, men jag bestämmer vad jag får/ska göra och vad som är moraliskt rätt.
Robyn - My truth
Håller väl på att bli vuxen någonstans här på vägen.
God natt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar