Idag tänkte jag berätta om några album som Sheryl Crow har gjort.
Jag och min familj skulle någon gång under sommaren 2002 handla lite på ICA kometen på väg hem från stranden. Intill kassan stod ett ställ CD-skivor, där min pappa stod och läste på baksidan av ett album. Det var Sheryl Crows Shery Crow som fick följa med hem. Eftersom CD-spelaren i bilen fortfarande funkade så spelades skivan de följande dagarna och jag var fast. Såklart kunde jag inte förstå de engelska orden, men jag lärde mig ändå hela texten till låten 'Oh Marie', och bad hela tiden "Snälla, sätt på spår 10!" för den var den bästa låten.
Tack och lov har Sheryl Crow varit ganska aktiv med albumsläppandet, så jag kunde införskaffa nya skivor relativt fort. I min CD-samling har jag dem sorterade i självbiografisk ordning, och nästa platta jag skaffade var C'mon, C'mon. Även om jag vid den här åldern hade lärt mig lite mer engelska så kunde jag fortfarande inte riktigt sjunga rätt text, till exempel blandade jag ihop "It's so easy holding you near" med "It's so easy holding your knees".
Det som är utmärkande för den här skivan tycker jag är stämsången som finns i många av låtarna, där hennes bakgrundssångare bl.a. är Lenny Kravitz och Gwyneth Paltrow. Hon lyckas även med att klämma in en duett med Don Henley på just 'It's so easy'.
Nästa platta jag fick i födelsedagspresent var Tuesday Night Music Club. Albumet inleds friskt med den mest medsjungningsvänliga låten "Run, baby, run". Den här skivan innehåller även ett par ballader vars likar jag inte riktigt hittar på de andra plattorna, bl.a. 'Strong enough', 'No one said it would be easy' och den spirituella 'I shall believe'.
Nästa platta i ordningen var Wildflower. Jag tycker att den har ett väldigt akustiskt sound jämfört med tidigare produktioner. Hennes fantastiska falsettröst får ett stort utrymme på många av spåren. Utmärkande för just den här skivan är att låtarna är väldigt regelbrytande när det kommer till harmonik. I regel går Sheryl Crow ifrån reglerna när det gäller vanliga ackordföljder, och hon har tonartsfrämmande ackord i nästan varje fras, men jag tycker att det är nästan extra mycket på den här plattan. De bästa låtarna är 'Good is Good', 'Perfect lie' och 'Always on your side'.
Och även om jag inte lyssnar på henne lika fanatiskt som jag gjorde förut så kan jag varenda text, wailing och liten amerikans joddel som hon gör. Trots att texterna ibland kan kännas lite töntiga såhär i retrospekt (t.ex. refrängen i 'You're an original') så absorberar musiken mig, så pass att mitt mantra blir "Run, baby, run, baby, run, baby, run, baby, run". Hon är den jag lyssnat på mest i mitt liv, hon kommer alltid att vara min.
P.S. Lyssna på 'Sad, sad world', som är ett bonusspår på Sheryl Crow, och ni kommer vilja säga förlåt till alla era ovänner.
Tack, Sheryl.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar